Stanford Prison experiment och att anpassa sig till medlemmarnas krav på ledarroller

by

Stanford Prison Experiment var ett experiment i hur snabbt fångar och fångvaktare anpassar sig till situationen. Tidigare trodde man att tyskar i nazisternas koncentrationsläger var lite speciella, lite tyska ungefär, lite mer galna och diktatoriska. Typ – döda judar! Jawohl, mein Führer! Experimentet visade att det ganska fort gick att få normalt folk att spåra ur och bli riktiga sadister på mindre än en vecka. Experimentet skulle hålla på i två veckor, men fick avbrytas i förtid och blev väldigt känt.  Abu Grahib i Irak är ett likadant exempel på hur normala amerikaner anpassas till sadistiska fångvaktare om de sätts utan regler och under press.

Det är nu 40 år sedan experimentet utfördes och en intressant artikel finns publicerad med intervjuer med de som deltog i det ursprungliga experimentet. Det är dock inte experimentet i sig utan näst sista stycket som fick mig att börja fundera. Här kommer det:

One thing that I thought was interesting about the experiment was whether, if you believe society has assigned you a role, do you then assume the characteristics of that role?

Vad jag såg internt i piratpartiet under några år var hur rollerna förknippades med olika egenskaper. Och hur dessa roller kunde få folk väldigt ilskna om de inte spelades ordentligt.

Ett exempel var en person som grät öppet på en youtube video. Det motsvarade inte förväntningar på den rollen han hade och krav på avsättning kom som ett brev på posten. Att han gjorde det mesta rätt annars spelade inte så stor roll. Du får inte gråta på YouTube om du är företrädare för ett parti, spelar ingen roll om du är på en så lokal nivå att du inte ens har några medlemmar i din lokala stad.

Sen har vi rollen med stort R. Partiledarposten. Här är förväntningarna helt otroliga och även ibland rent motstridiga. Vi vet ju ungefär hur en ”bra” partiledare ser ut – en Reinfeldt, en Maud, en Ohly (de har suttit ett tag, även om de avgår nu). Lite ouppnålig vit medelklassig familjefar som ibland lägger pannan i djupa veck och nickar medlidande när någon råkat illa ut. Perfekt. Helst utan ideér men bra på att framföra de, om ni förstår vad jag menar.

Dessutom bör partiledaren jobba helt ideellt, eller iallafall inte ta ut mer än socialbidragsnormen. Med andra ord vara rätt rik från början. Här går rollbeskrivningen lite isär, beroende på om man har en höger (fint med hög lön) eller vänsterbakgrund (fint med låg lön), men ni förstår nog ungefär att rollen blir lite klurig att spela.

Lägg till ett antal lustiga saker folk ofta tror – att den store ledaren alltid har rätt i sin upplysthet, saknar mänskliga svagheter och allmänt är guds sändebud på jorden.

Det medför problem för personer i organisation i allmänhet, eftersom den som kritiserar den store ledarens beslut gärna blir skjuten i nacken under Kreml av någon hjälpsam hantlangare. Tyvärr så slår det ibland över i motsatsen också, när väl personer som avgudat ledaren ser att han inte alltid delar ens egen moraliska uppfattning om rätt eller fel, så förvandlas raskt guds sändebud till satans lakej.

Anna med flera håller nu på att rensa upp i organisationens olika roller, och förutom rollbeskrivningar om vad som förväntas göras av t.ex. en distriktsledare hoppas jag man skiljer på utåtriktade roller och mer praktiskt organisatoriska saker som valsedelsutdelningen. Den ena rollen kräver smink och en len trut, den andra bil. En liten text om att medlemmarna har förväntningar på dig som person, vilka förväntningar de har och att de har synpunkter på hur du lever ditt privatliv när du i din roll företräder denne vore bra.

Bara för att någon kallar sig liberal eller anarkist, betyder det inte att denne accepterar din frissa, klädsel eller val av partner när du i din roll företräder partiet och medlemmen…

…och så har folk mage att klaga på att partiledarna är trista typer.

Advertisements

Etiketter: , ,

3 svar to “Stanford Prison experiment och att anpassa sig till medlemmarnas krav på ledarroller”

  1. Varför vill alla stänga av Internet ? | Anders S Lindbäck @ Kunskapssamhället Says:

    […] är det enklare hålla folket ovetande och få dem att göra som man vill. Då blir allt bra – tror politikerna utan ryggrad och stort förakt för demokratiska […]

  2. Gustav Says:

    Bra skrivit Anders!

  3. covetgarden.Com Says:

    I have read so many articles or reviews on the topic of the blogger lovers however this post
    is actually a pleasant piece of writing, keep it up.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: