Idag är det en sorgens dag i Lund. Astra Zeneca lägger ner sin verskamhet här och ställer 900 personer utan arbete. Mikaels blogginlägg handlar om bakgrunden till Big Pharmas långsiktiga strategier.
Det kan vara speciellt viktigt att hålla i minnet då det under dagen konstaterats att Astras Zenecas patent håller på att gå ut. Ibland stöter jag nämligen på terorier om att läkemedelspatent måste vara långa för att finansiera forskningen av nya mediciner, medans Mikaels inlägg och den däri länkade Nature-artikeln visar att det är andra faktorer som är avgörande för läkemedelsbolagens långsikta tänkande.
Lösningen för oss här hemma verkar ligga åt det håll som populärt kallats för Open Innovation, med globalt nätverkande mellan större och mindre intressenter som delar ideér, utvecklingsresurser och resultat. Kanske kan öppen innovation vara en väg framåt för läkemedelsforskningen i Lund även om det idag känns tungt. Kanske kan det här ändå vara en väg bort från patent och privata skyddstullar för Lund, ideérnas stad. För säg mig, vad ska vi med patent till när vi inte själva tjänar på dem?
[Edit - stavfel]
Etiketter Lund, patent, Piratpartiet Live!
2010 mars 10 kl. 6:58 |
Tvärtom!
Du har ju svaret själv!
Astras VIKTIGA patent håller på att gå ut, och de blir däremed inte lika lönsamma, och måste skära ner!
Det är ju (bl.a.) tack vare dessa patent Astra kunnat satsa vidare och anställt denna stora grupp forskare!
Dvs utan patent hade dessa forskare ens aldrig haft jobb på Astra från början.
2010 mars 10 kl. 8:01 |
Testar att dra ut din tes i tiden.
OM vi förlänger patenten till 100 år så kommer bolagen att fortsätta tjäna pengar i samma takt som nu.
Sant.
OM bolagen fortsätter tjäna pengar som de alltid har gjort så är förändringstrycket inte så stort.
SANT.
OM vi fortsätter som vi alltid har gjort så kommer forskning och fabriker att ligga kvar där de alltid gjort.
Osant.
Titta på teko-industrin i Borås. Förmodligen inga patent i att sy vanliga kläder vilket är det jag försöker säga, patent spelar ingen roll i längden för en hel industri. Tekoindustrin försvann till baltikum någon gång på 70-talet pga kostnadspress. Det är exakt detta vi ser i läkemedelsindustrin nu. När en industrisektor inte kommer längre med nya innovationer och produkter så börjar industrin att konsolidera sig, gå ihop till större enheter för att effektivisera och göra kostnadsbesparingar. Nästa steg i den kedjan är att gå till lågkostnadsländer. Det här är en cykel som vi sett om och om igen i bransch efter bransch.
Det är brist på innovation och nya produkter som gör detta. Det som krävs är helt enkelt ett annat tänk som befrämjar nya innovationer, för det som händer just nu är inte de banbrytande upptäckterna utan patenteringar av varianter om jag förstått branshens stadium rätt.
2010 mars 10 kl. 9:50 |
Efter att ha levt i läkemedelesvärlden under lång tid och hunnit digerera många olika aspekter på hur vi bedriver forskning och utveckling som på bästa sätt gagnar de som behöver och betalar produkterna är jag nu övertygad om att det du pekar på Anders, Open innovation, är det koncept som nu tycks mest framgångsrikt. Enbart financiella drivkrafter visar hämmar innovation, och patent förefaller vara ett hinder.
2010 mars 10 kl. 20:08 |
Jag har kommit till slutatsatsen under dagen att det vi ser är toppen på en typiskt S-kurva för den här industrin. Inga nya stora genombrott verkar ske inom traditionell medicinutvecklingen.
Det är rejält skrämmande – Christian Sandström forskar inom området – http://www.christiansandstrom.org/ (även om han forskar mer explicit på disruptiva teknologier, vilket vi inte ser här riktigt)
2011 augusti 11 kl. 17:17 |
[...] För att bemöta lite av de klassiska utilitaristiska argumenten för kunskapsmonopol länkar jag till ”There’s no such thing as a free rider” och ”Patent räcker inte”. [...]